Språk stått i centrum integrationsproblem i sverige

Det civila samhällets insatser är särskilt viktiga eftersom de stöder integrationsprocessen på olika sätt och inom ett antal viktiga områden: sysselsättning, försörjning, hälsa, politiskt deltagande, språkkunskaper och sysselsättning. För närvarande vet vi lite om det civila samhället, dess aktiviteter, hur de fungerar och vad de uppnår. Internationella studier har till och med beskrivit mångkulturella och utsatta områden som medborgerliga tomrum, eftersom få officiella organisationer i det civila samhället är registrerade.

Men studien fokuserade främst på officiellt registrerade civilsamhällesorganisationer, vilket innebär att vi vet lite om den roll som en informell civilsamhällesorganisation spelar och vilka kollektiva och sociala resurser den ger. Mot denna bakgrund avser projektet att utforska både formellt och informellt civilsamhälle, främja debatt om former av civilsamhälle och problematisera medborgerliga tomrum, socialt kapital, mångkultur, integration och inkludering.

Projektet undersöker civilsamhällets roll och funktion i utsatta områden i Göteborg och Stockholm. Således studerar vi hur det civila samhället främjar integration baserat på en kombination av faktorer och erfarenheter baserade på kön, klass, nationalitet, språk, rasism, religion, arbetsmarknadserfarenhet och invandringsstatus och bosättningstid.

På engelska kallas denna konceptualisering och förståelse för den växande "superdiversiteten". Vi undersöker också samarbetsformer, till exempel mellan civilsamhällesorganisationer, lokala aktörer och kommunen och staden, som är gynnsamma för integration. För närvarande är siffran för utländskt ursprung 20 procent lägre än för de födda. Således arbetade invandrare i drygt ett halvt sekel betydligt mer än den genomsnittliga svensken, men nu arbetar invandrare betydligt mindre.

För en ekonomisk forskare är den ekonomiska effekten av detta intressant, så jag skrev en gång min doktorsavhandling om detta: hur mycket den svenska ekonomin älskade arbetskraftsinvandring. Det finns två viktiga faktorer som påverkar de offentliga finanserna, förklarar Jan Ekberg: åldersstrukturen och sysselsättningsnivån. Resurser har omfördelats från invandrare till ursprungsbefolkningen på grund av den gynnsamma ålderssammansättningen och den höga sysselsättningsnivån.

Med andra ord, de som kom var i arbetsför ålder och kom snabbt till jobbet, och denna föredragna integration lärde sig lätt språket och fick kontakter med svenskarna. Otroligt nog, eftersom de som kom var bättre och bättre utbildade, och det var en stark boom. Varför har då sysselsättningsgraden sjunkit? Det tar till exempel tid att studera. Strategin har införts för att sprida flyktingar över hela landet, vilket kommer att gynna integrationen.

Detta visade sig vara dåligt för integrationen. Jan Ekberg konstaterade att integrationen historiskt sett har varierat kraftigt mellan olika regioner i Sverige. Bosnier som kom till Sverige under krigen i den jugoslaviska resolutionen i början av talet fick snabbt jobb på platser som Gislawed, Gnosje och Värnamo. Dessa platser gavs till stora grupper av flyktingar, och de fick snabbt jobb.

När det gällde flyktingar från Bosnien, ett par år efter ankomsten till Sverige, fanns det 90 procent i Gnosjöområdet, medan siffran var 30 procent för dem som kom till Malmö.

De senaste två decennierna har språkpolitiken haft stort fokus på åtgärder för bevarandet av de nationella minoritetsspråken och när svenska språket har stått i centrum för åtgärdsförslagen så har det, som sagt, nästan uteslutande handlat om svenskan som ett verktyg för integration.

Jan Ekberg konstaterar dock att det var relativt billiga jobb som kunde utföras snabbt utan mycket förkunskaper. Sysselsättning för inhemska och utländska, 16-64 år inom den utländska gruppen, de har sitt ursprung i Afrika och Asien i genomsnitt, medan de som är födda i Europa överstiger genomsnittet. Sverige har den största läskunnighetsklyftan. Källa: Statistik från Sverige om att integration är en så omdebatterad fråga förvånar honom inte.

Många frågar sig hur det ska gå och vad det kostar. I vår forskning har vi sett att om den första generationen inte kommer in på arbetsmarknaden är risken mycket hög att barn födda i Sverige inte kommer att kunna få jobb. Det finns liknande mekanismer för socialt arv även bland lokalbefolkningen, men enligt Jan Ekberg är modellen mycket tydligare bland invandrare.

Och där har lokalbefolkningen en fördel. Så den långa frågan är: om en annan generation inte får jobb, Vad händer med nästa generation? Jan Ekberg det är svårt att tro att vi kommer att ha det lägsta året av arbetslöshet i Europa, som framgår av den nuvarande regeringen. Detta kommer att bli mycket svårt att uppnå med de stora volymer som dyker upp nu. Är det ett användbart ord i detta sammanhang?

Kommer han att kunna undertrycka människor? Hur ser du på hur samhällsdebatten om migration och integration har accepterats? Snarare sägs det att många utländska människor mäts i absoluta termer - och de är. Men om vi pratar om sysselsättning var det betydligt lägre än bland de infödda i 25-30 år. Många uppfattar det som lite omänskligt att räkna med människor som är lönsamma istället.Men det är svårt för mig att förstå det.

Vi pratar också om de ekonomiska konsekvenserna av en åldrande befolkning och hur vi kan stödja en växande grupp pensionärer. Är detta också fel? Nyligen har debatten förändrats; för närvarande är det inte kontroversiellt att det finns kostnader. Jan Ekberg uppskattade att den offentliga sektorn omfördelade 1,5-2 procent av BNP årligen från ursprungsbefolkning till invandrare, vilket motsvarar en årlig kostnad för ursprungsbefolkningen på cirka 50 miljarder SEK.

Detta påverkar inte Migrationsverkets kostnader för själva införseln. Så kostnaden är skillnaden. Och som sagt var det motsatsen, men det blev till mitten eller slutet av numret, vilket är relaterat till sysselsättningsgraden. När han gjorde beräkningen i slutet av talet var 57 procent av de utrikes födda mellan 20-64 år, jämfört med 80 procent av de födda. Vad har hänt sedan dess?

Han tror själv att det nu kan vara upp till 70 miljarder per år. För Joakim Ruist är integration en viktig reform på arbetsmarknaden, som tydligen är svår att genomföra.

Naturligtvis har coronapandemin också blivit en del av språksamhället och Isofs språkpolitiska verksamhet.

Då är det svårt att ansöka om ett avancerat jobb. Och Sverige har mestadels kvalificerade jobb med höga löner. Enkla jobb finns nu utanför landet. Joakim Ruist ser två alternativ framför sig. Antingen ändrar vi lönestrukturen och öppnar upp för lägre löner, eller så fortsätter vi att ha en arbetsmarknad med höga löner och små löneskillnader, och då måste vi fortsätta att ha låga jobb bland flyktingar och räkna ut att det är det pris vi kan betala.

Men kan låglönejobb införas politiskt? Spridningen av yrkeskvalifikationer har ökat dramatiskt på grund av den stora invandringen av låginkomsttagare under de senaste 15-20 åren, men detta har inte motsvarat en ökning av lönestrukturens spridning. Så jag menar, argumentet för detta har blivit mer relevant med tiden. Det har pratats mycket de senaste åren om växande ekonomiska klyftor, och detta ses ofta som ett hot mot förtroendet och sammanhållningen i samhället.

Hur ser du det? Och jag menar, det är de höga lönerna som bidrog till detta. Hur ser du på den svenska debatten om migration och integration? Många medier var alltför försiktiga. Men det mesta av det har blivit överspelat nu. Allt fler inser att vi måste diskutera vikten av extremt hög flyktinginvandring. Men enligt Joakim Ruist och Jan Ekberg är det ofta ingen aning om hur det ska gå.

Samma mönster oavsett andelen flyktingar, 20-64 år, som arbetade efter att ha beviljats asyl, fördelat efter det år de kom till Sverige. Bland interna födelser är denna siffra mer än 80 procent. Bild: Johan Garnnestad - man har sällan några konkreta förslag utöver rena fantasier om att alla flyktingar ska komma till jobbet inom två år, vilket presenterades i höstas, säger Joakim Ruist.