Skydd i enlighet med regeringsformen kan begränsas av lag Kapitel 2. Begränsningar bör dock inte gå utöver vad som är nödvändigt på grund av orsaken som orsakade dem och sträcker sig inte i sådan utsträckning att de utgör ett hot mot bildandet av fri åsikt. Detta kräver bland annat. Om det finns utrymme för särskilda åtgärder som ska vidtas för att begränsa överträdelsens intensitet, bör det som vanligt beaktas och om möjligt också tas.
Intresset för individers personliga integritet måste således vägas mot andra legitima intressen i samhället, dvs.
ett demokratiskt samhälle. Lämpliga begränsningar kan göras i enlighet med EU: s stadga om de grundläggande rättigheterna. I sin praxis har EG-domstolen beslutat att artikel 8 i Europakonventionen ålägger som en negativ skyldighet att avstå från att kränka rätten till respekt för privat - och familjeliv som en positiv skyldighet att skydda människor från andra människor som agerar på något ställe som medför en överträdelse integritet se T. Inledningsvis har tidigare och pågående utredningar under åren med integritetsskydd fått i uppdrag av Integritetsskyddsnämnden att utreda förutsättningarna för att stärka skyddet inom det personrättsliga området.
Frågor som rör skydd mot intrång i privatlivet behandlades senare också, bland annat. Yttrandefrihetsutredningen yttrandefrihetsutredningen, SOU, data och Statens Integritetsskyddsnämnd i informationssamhället 3. Detta utredningsarbete, bland annat. I maj beslutade regeringen att utfärda direktiv till särskild utredare A, som bland annat. Ansökan ska meddelas senast den 30 April beslutade regeringen i april om direktivet till riksdagens utskott, integritetsutskottet, med uppgift att jämföra och analysera sådan lagstiftning som rör personlig integritet, att pröva om regeringens föreskrift om skydd för personlig integritet integritet i kapitel 2.
Syftet med undersökningen och analysen presenterades i rapporten. Inledande skydd av den personliga integriteten och analys SOU i sitt slutbetänkande om skydd av personliga helhetsbedömningar och förslag, bland annat redovisas på Utskottet. Betänkandets förslag har hittills lett till införandet av en bestämmelse i kapitel 2. I sin slutrapport konstaterade Integritetsskyddsutskottet att det finns mycket som tyder på att det i Sverige ska organiseras efter överenskommelse, vilket innebär att regeringen årligen kommer att rapportera till riksdagen om utvecklingen när det gäller att skydda SB: s integritet.
Utskottet ansåg också att det fanns skäl att överväga att utveckla och utöka Datainspektionsfunktionerna. Utskottet ansåg att uppgiften inte bör begränsas till området för elektroniska data eller utvecklingen av teknik som sådan, utan även inbegriper tillämpningen av teknik i människors dagliga liv. Dessutom bedömde utskottet att det kan finnas skäl att överväga att inrätta ett särskilt råd för skydd av privatlivet med en bred uppgift att övervaka skyddet av privatlivet i allmänhet.
De senaste årens utveckling har historiskt varit det konstitutionella skyddet av personlig integritet-förutom skyddet av kroppslig integritet-i huvudsak begränsad av begränsningen av det offentliga rummet för att störa bildandet av fri åsikt som en av grunderna för stöd av en demokratisk förvaltning. Ändå visar den rättsliga utvecklingen under de senaste åren att synen på att skydda den enskildes integritet har förändrats och att detta intresse nu betonas starkare än tidigare.
I förarbetet i kapitel 2. Att stärka grundlagsskyddet för den personliga integriteten innebär således att betydelsen av mänskligt självbestämmande nu betonas tydligare än tidigare i grundlagen. Dessutom har frågor som rör skyddet av den personliga integriteten fått ett relativt stort utrymme i den allmänna debatten om statens förmåga att använda olika tekniska medel för att förebygga, utreda och lagföra brott.
Detta hänvisar till Signalspänning i defensiv underrättelseverksamhet, är ett annat område som har varit föremål för debatt. I denna lagstiftning var frågor om skydd av den personliga integriteten grundläggande för ett system med tydliga resolutions-och kontrollmekanismer. Användningen av individer på Internet har ökat stadigt under hela talet.
Mängden information som finns tillgänglig på Internet har ökat explosivt. Det är lättillgängligt - till exempel. Mycket av informationen skapades också genom användning av Internet, snarare än genom traditionella mediekanaler. Alla myndigheter använder idag informationsteknik. I princip är all informationsproduktion från myndigheterna elektronisk och informationsutbytet mellan myndigheterna är till stor del elektroniskt.
Omfattande ledningsreformarbete fortsätter bland annat för att förenkla administrationen.Riskerna med ärlighet i både offentlig och privat verksamhet, som människor ofta har små möjligheter att påverka de uppgifter som godkänns och kommunala myndigheter får tillgång till själva. Informationsbehandling utförs vanligtvis på grundval av initiala villkor som utesluter mänskligt inflytande på de behandlade uppgifterna.
Möjligheterna att radera uppgifter är vanligtvis mycket begränsade när information finns i allmänna handlingar. Mängden information som finns i verksamheten som helhet är också mycket stor. Mot denna bakgrund är det viktigt att säkerställa respekten för den personliga integriteten inom ramen för den verksamhet som allmänheten ansvarar för. Regeringens ambition är att Sverige ska bli ett av de ledande länderna i världen när det gäller e-förvaltning.
En väl fungerande e-förvaltning kan underlätta en effektiv förvaltning av statliga medel och erbjuda medborgarna en hög servicenivå i kontakter med myndigheterna. Tekniska lösningar som utvecklats i arbetet med e-förvaltning kan bland annat bidra till att stärka skyddet för den personliga integriteten. Vissa integritetsrisker kan också minimeras genom att använda tekniska lösningar för säkert informationsutbyte mellan myndigheter.
E-legitimation kan användas för att öka spårningen i sökningar. En ökad samordning av myndigheternas informationshantering kan dock samtidigt påverka ökade integritetsrisker.
Relaterade risker kan också uppstå när privata företag utvecklar affärsprocesser och samordnar sin datalagring. Den allmänna kränkningen av den skyddade personliga sfären, som uppstår till följd av olika åtgärder, processer och övervakning som människor utsätts för i det moderna samhället, är inte bara resultatet av aktiviteter som allmänheten är ansvarig för.
Människor är också starkt utsatta för andra människors invasion av personlig integritet. Användningen av Internet som en kanal för informationsspridning har skapat tidigare oöverträffade möjligheter att använda yttrandefriheten för att nå andra med tankar och tankar eller med information som kan väcka debatt om viktiga sociala frågor. Men Internet kan också användas av dem som vill sprida information i stora kretsar för att skada andra.
Personuppgifter som är lättillgängliga på Internet kan också användas för bedrägliga ändamål genom identitetsstöld och liknande. Tillgång till information kan också leda till en särskild initial risk för personer som behöver skydda sina personuppgifter, eftersom det finns en risk att de trakasseras, hotas och missbrukas. I arbetslivet har en arbetsgivare rätt att inom ramen för ett anställningsavtal bland annat bestämma.
I princip måste en anställd följa arbetsledningsordern, åtminstone så länge den föreskrivna åtgärden inte strider mot lagen eller god arbetsmarknadspraxis eller på annat sätt anses vara orättvis. Personlig integritet kan definieras som en persons rätt att bestämma vem som ska ha tillgång till hans eller hennes personuppgifter och privata sfär.
Tanken om en lagligt etablerad rätt till integritet upptäcktes först i artikeln "rätten till integritet", under den period då liberalismen utvecklades och den började skilja mellan den privata och den offentliga sfären. I dag är personlig integritet en grundlagsskyddad rättighet som ingår i Europakonventionen. Syftet med lagen är att ge en individuell kontroll över sig själv och sitt personliga liv och skydda honom från yttre hot och alltför stort inflytande, till exempel myndigheter och företag.
Utan ärlighet finns det inga demokratiinstruktioner för att rösta i röstlokaler. Källa: Valorgan den svenska valprocessen visar tydligt hur den personliga integriteten spelar roll och skyddas i praktiken. När svenskar måste rösta får varje väljare gå in i en privat monter och lägga sina röster i tvetydiga kuvert så att ingen annan kan se vad de kommer att rösta på. Detta är inte bara en symbolisk process - att skydda den personliga integriteten i samband med politiska val är faktiskt nödvändigt för att upprätthålla ett demokratiskt system.
I samhällen där det är möjligt att ta reda på hur andra röstade kommer det att finnas människor som inte vågar rösta uppriktigt på grund av risken för straff eller konsekvenser, och när människor inte kan tänka och tänka som de vill finns det inte längre ett demokratiskt samhälle. Vår inbyggda instinkt för integritet är att vi reflexivt sänker vår röst när vi med säkerhet måste prata med någon bland människor.
Men att skydda den personliga integriteten är viktigt inte bara i situationer som annars skulle kunna leda till en demokratisk kollaps, utan också i vardagen. Vi anpassar ständigt tillgången till vår personliga information och vår personliga sfär och drar nya gränser för att hålla oss säkra och känna oss trygga.