Erfarenheten har visat att i vissa organisationer kan säkerhetschefen ha svårt att påverka de identifierade behoven att införa åtgärder.
Säkerhetsåtgärder är dyra och kommer att vägas mot andra prioriteringar, inte minst de procentsatser som är grundläggande i privat verksamhet. Möjligheten att använda en väl genomförd säkerhetsskyddsanalys som säkerhetsskyddschef kan ge stöd i diskussioner om sådana prioriteringar. I detta sammanhang bör vikten av att använda säkerhetsskyddsanalys också användas i affärer.
Tyvärr är det för vanligt för säkerhetsskyddsanalys, när det väl har fastställts, ett dokument som blockeras och sedan aldrig används eller konsulteras i det pågående arbetet.
Det här är inte bara en dålig drift av en sluten resursklocka, men det är också misslyckat, eftersom en kvalitativ analys av säkerhetsskydd innehåller bedömningar och positioner som syftar till att underlätta pågående arbete. Läs mer om säkerhetsskyddsanalys Ylva s Eqvarderlund informerar tillsammans Peter von Zeipele i boken skyddsanalys i teori och praktik hur man genomför säkerhetsskyddsanalys från ax till Limpa.
Boken, men innehåller också rekommendationer om hur analysen ska genomföras i nuvarande verksamhet. Och det kan vara svårt om du inte vet vem som måste göra vad. Ylva s Xviderlund med sin bok-försvar i upphandling-vill hon hjälpa till att överbrygga de kunskapsluckor som ofta finns i olika delar av organisationen så att kunskapen blir jämnare fördelad. Vad som utgör ett köp klassificerat i säkerhet kan variera mycket.
Den avgörande faktorn är om något som förvärvar något skyddande värde, såsom konfidentiell information eller aktiviteter som är samhällskritiska, såsom transport eller Eldistribution, är ansluten. Eller till och med städa upp ett kärnkraftverk. Det kan finnas inköp där leverantörer får tillgång till system eller ett städföretag som städar lokalerna och därmed räknar ut rutiner eller var saker förvaras.
Det intressanta är inte föremålet för köpet, utan vad som avslöjas när en utomstående går in i verksamheten, säger Ilva Sedderlund. En av de faktorer som gör lagen om SUA-Avtal så speciell är bland annat att den Sekretess som ska omge delar av sådana inköp krockar med de allmänna principerna om öppenhet och transparens som gäller för upphandling i allmänhet.
Kan man till exempel ha ett krav på svenskt medborgarskap hos leverantörer eller att uppgifter endast kan behandlas i Sverige? Och det kan vara svårt med principerna om öppenhet och transparens när du inte kan berätta vad det handlar om av integritetsskäl. Enligt Ylva s Eqvisterlund finns det också många saker inom rättsområdet som utvecklas snabbt nu.
Omfattande lagändringar träder i kraft i December, som bland annat betonar skyddsaspekterna mer än tidigare, och som klargör s Xnxpo och Försvarsmakten, som hon beskriver i sin bok. Ylva s Xviderlund deltar också i vad som hände på auktionen för nya 5G-nät i Sverige, där Post och PTS telekommunikation PT just pekade ut ett par aktörer som av säkerhetsskäl inte fick delta. Det beslut som just har fattats i förvaltningsdomstolen till förmån för PT.
Auktionen faller inte under Lu, men det är ändå väldigt intressant att följa, tycker hon.