Östersjön ett känsligt ekosystem

I havet är salthalten cirka 35 per tusen. Samtidigt strömmar en stor mängd färskvatten i floder och floder runt kusten. Överskottet av sötvatten rinner söderut längs ytan och rör sig in i Kattegatt. Denna mätare, tillsammans med de täta och grunda passagerna genom remmarna och marken, gör det svårt att vattna med saltvatten. Främst på grund av det riktigt djupa lågtrycket under hösten och vintern, att det mesta av saltvattnet kan rinna ut ur Kattegatt, men det innebär att det tar ett helt år att ersätta vattnet i Östersjön.

Få men unika arter det finns inte många olika arter av växter och djur i Östersjön, och den främsta orsaken är Östersjöns trasiga vatten med låg salthalt, vilket inkluderar en stressfaktor för organismer som vill bo där. Men det salta vattnet innebar att det fanns en unik blandning av söta och salta vattentyper. Bland fiskarna finns sötvattensarter och gädda, som tycker att vattnet är lite salt, samt saltvattentorsk och flundra, som tycker att vattnet är lite sött.

Till exempel är vissa djurgrupper, stjärnvallar och Marina övningar, liksom fiskhajar och broskfiskrockar frånvarande i de flesta Östersjön. Några av Östersjöarterna har en unik genetisk sammansättning, till exempel vild lax, som består av olika populationer från olika floder. Torsken i Östersjön är också anpassad och genetiskt unik. Havets yta är cirka km2, och det är omgivet av ett nederbördsområde som är fyra gånger större.

Östersjön är ett ungt hav. På bara 12 år förvandlades den från en Smältvattensj i Atlanvik till en sjö i det så kallade Brekvattenhavet. Östersjön är ett känsligt hav. Östersjön är ett av de mest förorenade haven i världen. Avrinningsområdet består av nio länder med 90 miljoner invånare. Länderna har industrier, jordbruksmark och skogsbruk. Härifrån ger Vattendrag en stor mängd föroreningar och gifter, som så småningom hamnar i havet.

Största delen av föroreningarna i Östersjön kommer från land. Vi rekommenderas till och med att äta fet fisk från Östersjön, eftersom den innehåller för många miljögifter.

Eftersom vattenomsättningen i Östersjön är så långsam kvarstår föroreningar länge och de förstörs långsamt på grund av den låga vattentemperaturen. Detta innebär att toxiner lätt ackumuleras i sediment, växter och djur. Eftersom organismer inte är anpassade till låg salthalt lever de vid gränsen för vad de kan hantera och är därför mycket känsliga för föroreningar.

En viktig del av fiskerinäringen i Östersjön har spelat en viktig roll i många generationer. Sportfiske, hushållsfiske, fiske och stor fiskeindustri var belägna i samma hav. Tyvärr har överkapacitet på fiskefartyg och fiskeutrustning lett till överfiske i de flesta marina områden på vår mark, liksom i Östersjön. Omkring 80 procent av de europeiska fiskbestånden överskrids nu eller fångas till gränsen.

Fisket får också sjöfåglar och marina däggdjur att fastna i nät som Cacath. En annan negativ konsekvens är påverkan på havsbotten, till exempel bottentrål. För att hjälpa dig att välja rätt fisk har WWF tagit fram en fiskguide så att du kan få det stöd du behöver för ett mer hållbart val. Salt och syretätt djupt saltvatten är tyngre än sött, så Östersjövattnet är salt, ju djupare du kommer.

Eftersom Östersjön består av flera djupa bassänger med grunda forsar mellan dem, är saltare vatten ofta fortfarande djupt. Det förnyas inte förrän nytt saltvatten dras in från Nordsjön. Följaktligen finns det ofta brist på syre i de djupare delarna av Östersjön. Syre är en betald botten läcker fosfor, så det finns en intern belastning som skapar en ond cirkel som förvärrar eutrofiering.

Östersjön salthalt

Övergödning, överkapacitet, ökad sjöfart och våra utsläpp av miljögifter har gjort Östersjön till ett hav i kris. Men Östersjön kan räddas. Och vi har allt vi kan få ut av det! Det är dåligt gjort med Östersjön. Den döda havsbotten sprider sig mer och mer.

Östersjön gränser

Varje sommar tillåter skadliga algblomningar oss inte att simma och njuta av havet. Vi varnas till och med för att äta fet fisk från Östersjön. Östersjön och djuren som lever där har anpassats under lång tid, men de nådde snart sin gräns. Vårt vackra hav klarar inte längre. Vi står vid ett vägskäl där vi måste välja en hållbar väg - vi har inte råd att misslyckas.

Nu måste vi få liv i Östersjön! Övergödning och algblomning övergödning är ett av de största problemen i Östersjön idag. Varför är övergödning så allvarlig, vad kan vi göra åt det, och hur kan du känna igen en giftig blommande alger? Läs om den dödliga kedjereaktionen. Läs här Östersjön - vårt unika innanhav är förorenat, omgjort och döende, men Östersjön är mycket större.