Du kan läsa hennes exklusiva rapport här. Det var en omtumlande tid i svenska islamistiska parenteser förra veckan, när Sepo tog fem personer i förvar. Det hela började med den omskrivna Imamen Abo Raad Gevle och hans son, som togs i förvar av den svenska säkerhetspolisen utan varning. Sharia-lagen styr allt från män till stående, mest till kläder och hur man klipper ett skägg.
Med detta är det inte bara de yttre attributen som styrs av Sharia i den extrema formen av Islam, nämligen Salafism.
Det finns också ett inneboende våldsamt kapital i denna gren av Islam som överträffar alla andra jämförelser genom historien. Således demonstrerade människor på lördag till stöd för de salafistiska ledarna, vars ideologi förespråkar den mest hänsynslösa jihad. Det lovordades fortfarande i dessa kretsar, och den bokstavliga tolkningen av Koranen är vad som tillämpas. Tidningen Expo informerar oss om att Amer al-Hasani, en av dem som organiserar dagens demonstration, har dömts för terroristbrott.
Han dömdes till 15 års fängelse, men sänktes senare till sju år och tre månader. Förra året släpptes han av okänd anledning och återvände till Sverige. Enligt Expo ville Utrikesdepartementet inte kommentera frisläppandet. När jag får möjlighet att ställa några frågor till representanten för demonstrationen, Wahid Hassan från Göteborg, ber jag honom förklara syftet med demonstrationen.
Enligt Vahid Hassan bör verkliga utfrågningar och en säker rättslig process hållas.
Jag frågar också om det finns imamer involverade i rekryteringen och spelade en samordnad roll i detta eller ett annat brott? Denna fråga svarar inte Wahid Hassan. Vilken typ av övertygelse har demonstranterna, i vilken riktning? Men i vilken riktning? Är ni salafister? Detta är ett professionellt sätt att undvika sanningen. Jag stannar också och pratar med de tre yngre männen och frågar vilken mosque de kommer ifrån?
Vilken riktning tror du på? Det känns lite avgjort, och jag förstår att salafister inte vill kallas salafister offentligt, men föredrar att kallas muslimer. När SVT och andra journalister susar in och intervjuar blir det inga svåra frågor om denna extrema tolkning av Islam, utan istället kommer en relativt positiv bild att ges via representanter i nyheterna.
Det faktum att salafister vill ge en bild av att de är vanliga muslimer och inte har en våldsam tro upprör mig. Vi har flera liberala muslimer i Sverige som har ett så allvarligt hot att de tvingas in i en skyddad identitet. Olofsson hämtades av polisen i Norrköpingsfängelset efter regeringens beslut, och han släpptes sedan mot justitieminister Lennart Geyers och statsminister Olof Palms order till banken.
Han hittade en annan banktjänsteman, Sven Sen-Schström 24, som sedan togs som gisslan. Rånarna och gisslan barrikaderade sig sedan i bankens valv. Två poliser lyckades komma in i banken och stänga dörren till valvet. Den 26 augusti borrade polisen flera hål i taket, som först användes för att slå ner kameran och sedan den 28 augusti för att släppa in gas i valvet. För att förhindra att polisen använde gas tvingades gisslan sitta med fällor runt halsen så att de skulle strypas om narkosgas injicerades i valvet.
Två gånger pressade Olsson genom hålen, och i det andra fallet mötte kriminologen i handen och ansiktet. Vid två tillfällen hölls Olofsson, Olsson och två som gisslan tillsammans med dåvarande statsminister Olof Palm. Kristin Enmarks telefon med Palm sändes direkt på radion. Ingen av rånarna eller gisslan skadades. I mitten av seklet flyttade han till Thailand. Clark Olofsson dömdes för rån i tingsrätten, men släpptes i Högsta domstolen eftersom han hävdade att han bara försökte skydda gisslan.
Sedan dess har han upprepade gånger dömts för våldsbrott, bland annat i Danmark. Med tanke på den långa tid som gått sedan Norrmalmstorgsdramat utspelade sig, och det faktum att rånarna och gisslan och polisen var under mycket mental press, är det mycket svårt att ta reda på exakt vad som faktiskt hände i enskilda situationer. De personer som deltar i dramat och som genomför tv-intervjuer då och då i samband med årsdagen av dramat hade mycket olika minnen av detaljerna under händelsernas gång.
Det mest uppenbara var att berättelserna om Janna Olsson och Clark Olofsson ofta föll isär och talade mot varandra.
Snart kunde dock detta skrivas av när bandyn på ljudinspelningen, efter att den "spolats ut", kunde höra att uppmaningen var att vilja att polisen skulle "sluta borra". Polisen spelade in totalt 45 minuter av dessa telefonsamtal, och delar av detta material användes i de följande rättegångarna. Olofsson medgav i en TV-dokumentär att han hade fått en stor summa pengar från banken, men vägrade berätta hur han hade det.
Olsson medgav i samma dokumentär att han såg Olofsson stoppa sedlarna i "slutljuset", men att Olofsson skrev brev med sedlarna adresserade till sig själv eller en medbrottsling när de båda var inlåsta i valvet, vilket gjorde det omöjligt att de senare placerades i någon utgående korrespondens. Informationen om bilen var på något sätt förberedd av polisen.