För traditionella frysmetoder är målet att frysa sparrisen så snabbt som möjligt, vilket innebär att den måste vara väldigt kall innan den läggs i frysen. Du behöver ett vakuum genom att försegla sparrisen innan den fryses, sparrisen kan frysas utan att först sänka spjutet. I vissa fall kan skärning av sparris i små bitar hjälpa till att upprätthålla konsistens under lång tid, särskilt när den lagras i mer än några månader.
Mängden blanchering kan göra viss skillnad vid frysning av sparris, medan inte sprängning av grönsaker alls kan resultera i en bättre tinad konsistens men en kortare livslängd i frysen. Vid frysning av sparris är det första steget ofta att snabbt blanchera sparrisen i kokande vatten. Att minimera hur länge sparris är i vattnet kan hjälpa till att hålla en fast konsistens under lång tid i frysen.
Den ökade tillagningstiden kan göra att sparris håller längre när delen är frusen, men kanske inte håller en fast konsistens.
Frysning av sparris från dess obearbetade tillstånd kan hjälpa till att bevara dess struktur, men enzymerna i sparris kommer också att göra det dåligt. Undantaget är med vakuumsparris, eftersom all luft tas bort från påsen, vilket innebär att enzymerna inte fungerar. Med vår och försommar finns det också bra primers. Säsongen med vit och grön sparris är ganska kort med början i April, och den senare skördas ofta runt midsommar.
Kocken Louise Johansson passar på att njuta av sparris, och han har några tips och trix att dela med sig av. Louise förklarar att skillnaden mellan grön och vit sparris, förutom färgen, är att de skördas vid olika tidpunkter. De gröna samlas ovanför marken och de vita under jorden. Det är nog grönt på sitt sätt också, men det ser mer ut som en grönsak. Vit sparris är bra att äta nästan som den är, så länge den vill lägga till något till det gröna.
Storskalig sparris i bästa fall är hur man hanterar sparris huvudsakligen relaterad till hur stora eller tjocka de är. Enligt Louise är ett vanligt misstag som många gör att vara för varmt med vågen, helst på grönt. Jag rensar honom från bakterien. Den gröna kan vara lite mer försiktig med rengöring, det räcker att ta en diskbänk och bara polera de små bladen på bagageutrymmet.
Om sparrisen är tjockare i botten skalas Louisa vanligtvis så att den blir jämn. Då blir det samma tillagningstid. Vit sparris med hollandaisesås och lök foto: Louise Johansson vit sparris har en ganska kort säsong och den kan vara svår att ta i juni. Men för att njuta av vit sparris året runt, rekommenderar Louise att jäsa din egen vita sparris. Och det är så enkelt, du gör bara ett saltlager, som häller över den vita sparrisen så att den verkligen är täckt med vätska.
Den vita sparrisen är lite krispig och lite trådig och ganska mjuk. Ibland kan det vara nästan lite vattnigt. Louise tror att det krävs lite syra för att han ska smaka något. Grön smakar mer som grön och vår, lite fylld med klor. Det passar också bra i en citron, helst om den är kokt. Då ska du laga sparris, grön sparris kräver mycket salt i kokande vatten, liksom citron, en olja och en nypa socker i vatten.
Vit sparris, som jag brukar grava lite.